Salo 1917

Telefonledningarnas knutpunkter

Telefonins tidiga skeden i Salotrakten

Under år 2017 visar Salo elektronikmuseum en utställning över telefonverket i Salo, dess utveckling och de första telefonanslutningarnas tillkomst från slutet av 1800- talet till 1910-talets slut.

De första telefonlinjerna, det vill säga telefontrådarna, sattes upp i Salo på initiativ av privatpersoner. Traktens herrgårdar var ivrigt engagerade i denna utveckling. Mellan Åbo och Salo drogs en telefonlinje år 1886 och redan nästa år (1887) bildade telefonägarna aktiebolaget Salo-Pemar- Åbo Telefonförening. Genom aktiebolagets försorg började telefonnätet så småningom utvidgas, men inledningsvis endast till traktens välbärgade beställare och till herrgårdarna.

En stor del av telefonnätet på Salos landsbygd byggdes dock av små bolag och andelslag, som enkelt kunde få tillstånd för verksamheten. Det var lätt att bygga med hjälp av talkokraft och telefoncentralerna upprätthölls av husens husmödrar vid sidan av övrigt arbete. Ledningsnäten gick således mer eller mindre överallt och ofta löpte olika små bolags ledningar sida vid sida med varandra. Den tekniska utrustningens nivå var också brokig. Salos första telefoncentral togs i bruk sommaren 1886 i en liten stuga invid bron över ån Vähäjoki. År 1887 flyttades den till Cavens hus, till den före detta kopparsmedjan och den dåvarande bokhandelns bakre rum vid Salo torg.

Också ett antal större aktiebolag grundades i slutet av 1800-talet och början av 1900- talet, till exempel i Bjärnå grundades Bjärnå Telefonaktiebolag 1898 och Perniön Osuuskunta Puhelin 1907. Sammanlagt var cirka tjugo självständiga telefonbolag och -andelslag verksamma vid 1920-talet i vad som senare blev Salon Seudun Puhelin Oy:s område.

Vanligast var att bolagen skaffade telefoncentraler och externa telefonlinjer. Beställaren skaffade själv en telefon och ofta också ledningen till centralen. På grund av detta var det stor variation på apparaternas nivå, linjerna brusade och sprakade och hörbarheten under samtalen var dålig. Aktiebolaget Salo-Pemar- Åbo Telefonförening bytte år 1916 namn till Salon Puhelin Oy och fortsatte verksamheten 1918 efter aktieteckningar.

Källor:
Alifrosti Kari, Salon Seudun Puhelin Oy: Yhteyksien rakentaja 120 vuotta, 2007 Telefonutställningen Hallå! Salo elektronikmuseum, 2007

Museum

SAMU

Salo historiska museum SAMU förvaltar Salo elektronikmuseum, Halikko, Meritalo och Bjärnå museer, Kiikala, Kisko och Suomusjärvi hembygdsmuseer, Kreivinmäki friluftsmuseum samt Trömperi gästgiverimuseum. Dessutom har museet en Marimekkosamling samt samlingar som omfattar den lokala industrin.

SAMU ansvarar för samling, vård, forskning och utställning av det lokala materiella kulturarvet. SAMU betjänar sin publik med utställningar och evenemang samt genom att verka som en kultur- och byggnadshistorisk kunskapsbank. Det har även i uppgift att bevara och vårda sina samlingar och arkivmaterial samt utöka samlingarna med kultur- och produktionshistoriskt material. SAMU samarbetar med läroinrättningar, experter, entusiaster och samlare och erbjuder sina tjänster åt invånare och samfund. Speciell vikt läggs vid pedagogisk verksamhet för barn och unga. Museet hjälper de lokala hembygds- och traditionsföreningarna med att värna om den lokala identiteten samt ger understöd i museiarbetet.

SAMUs samlingar består av föremål, fotografier och arkivmaterial. En betydenande del av samlingarna representerar den lokala elektronikindustrin. Allt som allt omfatar SAMUs samlingar ca 40 000 föremål, 16 000 fotografier, 13 000 böcker och 424 hyllmeter arkivmaterial. Grundutställningarna i SAMUs museer kan ses under öppethållningstiderna samt enligt överenskommelse.

Öppet

Utställningarna from. 1.9.2016 to-fre kl. 11-17, lö kl. 11-15. Inträde vuxna 4 e, pensionärer och studerande 3 e, under 18-åringar gratis.

Förfrågningar

Under museets öppehållningstider:
Tel. (02) 778 4896

Andra tider:
Leena Järvelä, forskare
Tel. (02) 778 4885, 044 778 4885
leena.jarvela(a)salo.fi

Astrum-keskus, Salorankatu 5-7, dörr 3